ÖVERSIKT
GRUVOR
HYTTOR & BRUK
TRANSPORTER
TEKNIK
FOLK & FÄ
SEVÄRDHETER
ORDLISTA
BILDER
KARTOR
STATISTIK
ÖVRIGT
STARTSIDA


Copyright © 2002-2005 Filipstads Bergslag

BOSJÖHYTTAN


Foto: Jan Kruse 2003

Hyttan kallades först för Gräsbosjöhyttan men senare blev Bosjö- hyttan det vedertagna namnet. Hyttan ligger i en öde och avskild skogsbygd omkring 2 mil nordväst om Filipstad, knappt 200 meter över havet. Den anlades i Svartåns inflöde i Bosjöns norra ände och privilegierades 1637. Hyttan finns med i jordeboken från och med 1638. Det var två borgare i Filipstad, Nils Svensson och Erik Sten- sson, som uppförde hyttan. På 1680-talet ägdes hyttan av den tyskfödde (Lübeck) borgmästaren i Filipstad, Evert Strokirk (1608-1687), och några fattiga bergsmän av finsk härkomst.

Hammare
Vid Bosjöns södra ände uppfördes i mitten av 1600-talet också en stångjärnshammare, som fick sina privilegier år 1642. Strokirk fick 1660 ett nytt privilegium på denna anläggning och uppförde en hammare året därpå. Malmen till hyttan togs från Nordmark och fick då fraktas över en mycket backig och svår väg, vilket stundtals föranledde vissa lättnader i tiondeavgiften. Kommunikationerna till Filipstad skedde genom den enligt Fernow år 1669 anlagda "Everts väg", uppkallad efter Strokirk, som i stora delar ännu är intakt, om än igenväxt en bit strax norr om Mögsjöhyttan. Bosjöbruket blev trots det avskilda läget snart en betydande anläggning, främst tack vare en driftig ledning och god tillgång på vatten och skog. År 1839 förvärvade Herman Gustaf Geijer, född 1805, ¼ i Bosjöbruk och två år senare de övriga andelarna. Geijer dog i Brattfors 1881.

Nedläggningen
År 1861 upphörde dunkandet från stångjärnshammaren vid Bosjö bruk och början till slutet var ett faktum. Drygt 20 år senare (1883) var det även dags för själva hyttan att slå igen, och den gjorde nu sin sista blåsning. Hyttan ombyggdes efter några år då meningen var att driften skulle återupptas. Så blev emellertid inte fallet och omkring år 1890 blev istället ett träsliperi uppfört ett stycke ovanför hyttan. Detta nedlades dock 1914. Det fanns också en snickerifabrik (uppförd samtidigt) fram till år 1921, då den brann ner för andra gången. I början av 1900-talet var Albert Bergström (son till grundaren av Finshyttans bruk, Olof Bergström) brukspatron och ägare av Bosjöbruket. Nu fanns ju dock bara de ovannämnda träindustrierna i drift och år 1912 byggdes en smalspårig järnväg från Bosjön till Lindfors station på Bergslagsbanan för träprodukterna. Det var Bergström som var initiativtagare till detta. Bruket köptes år 1916 av Billerud. Det mesta virket gick då till Billeruds sulfitfabrik vid Slottsbron och transporterna skedde dels med den ovan nämnda järnvägen (endast sommartid) eller medelst flottning till Sunnemo. Järnvägen lades ned omkring år 1940.


Källor:
Hjalmar Furuskog, 1924: De värmländska järnbruken.
Albert Palmqvist, 1937: Finnehyttor i Värmlands bergslag.
Värmlandsrötter (http://www.genealogi.se/varmland/index.htm).


HYTTOR
STORBROHYTTAN
TORSKEBÄCKSHYTTAN
GAMMALKROPPA HYTTA
RÄMSHYTTAN
LÅNGBANSHYTTAN
SAXÅHYTTAN
BOSJÖHYTTAN
BRATTFORSHYTTAN
MOTJÄRNSHYTTAN
STÖPSJÖHYTTAN

STATISTIK
TACKJÄRNSTILLVERKNING

BRUK
FINSHYTTAN
HENNICKEHAMMAR
LESJÖFORS
LILJENDAL
NYKROPPA

SAMTLIGA HYTTOR
ÖVERSIKTSKARTA
SAMLAD BESKRIVNING

ÖVRIGT
BRUKSTUR PÅ PÅSKAFTON

INFORMATION
KONTAKT
GÄSTBOK
LÄNKAR