Nordmarksberg
Från början med tillmakning i dagbrott, senare pallbrytning i öppna rum. På slutet använde man sig av magasinbrytning och skivpall- brytning, den sistnämnda i en lokal variant.

Värmlandsberg
Till en början användes skivpallbrytning men andra metoder kan ha förekommit senare.

Finnmossen
Först med pallning i öppna rum. År 1905 började man gå över till magasinbrytning. Omkring år 1920 infördes också skivrasbrytning, som var den allenarådande metoden på senare år.

Taberg
Från början användes som brukligt var vid äldre gruvor, pallbrytning i öppna rum. På grund av att de öppna rummen blev osäkra så infördes på 1870-talet takbrytning med igensättning även om pallbrytning fortsatte på vissa ställen. På 1910-talet användes skivrasbrytning för första gången, dock i liten omfattning. Under detta årtionde användes även magasinbrytning för första gången. På 1950-talet användes i regel magasinbrytning, men Dyviksmalmen, där brytningen lades ner i mitten av 1950-talet, tillgodogjordes med hjälp av skivrasbrytning i bockorter.

Persberg
Första metoden var naturligtvis pallbrytning i öppna rum. I Storgruvan användes denna metod långt in på 1900-talet, men olika metoder förekom senare, på 1960-talet i huvudsak skivrasbrytning. I början av 1880-talet användes takbrytning med igensättning i Gustav Adolfs- gruvan. Man övergick år 1906 här till magasinbrytning. I Alabama- gruvan har huvudsakligen skivrasbrytning använts under hela 1900-talet. Magnetmalmen har bland annat brutits i magasin, men på senare tid användes för denna malm skivpallbrytning. Således har i Persberg de flesta vanligt förekommande metoderna använts.

Långban
Endast pallbrytning i öppna rum verkar ha använts. Även dolomiten bröts med denna metod ända fram till gruvans nedläggning 1972. Dolomiten bröts huvudsakligen mellan 220 och 110 m avvägning.